Fortsätt till huvudinnehåll

ÖNSKAN

Raseriet regerar
Ursinnig
Utom mig
Vet inte för vad
Jag är tre år
Tänker inte i termer av
orsak och verkan

allt jag vet
att raseriet regerar mig nu

Mamma är stor
En hotande skugga
över mig
skrämmer mig
mer än allt

Hon tar mig
hårt i armen
jag skriker
spjärnar emot
önskarönskarönskar
att hon blir snäll
och kan göra mig snäll.

I stället en knuff
in bland stumma gosedjur
och döda leksaker
En dörr som slår igen
Isoleringens demoner
Känner raseriets
fräna vittring


© Marit Olanders 2014


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L...

Den tysta revolutionen

 Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen.   Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång...

JAG ÄR DROTTNING NU

Jag har lämnat patriarkatet och tänker inte flytta dit igen Jag har emigrerat till en bättre plats där härska inte är att söndra utan att bli hel. Jag är drottning i mitt eget rike Jag har levt och lärt och läkt Hierarkierna lossnar från min kropp Hastigt flammar de till som insikter   innan de slukas av mörkret. Jag är drottning i mitt eget rike Jag har slutat titta ner Jag går rakt fram med huvudet högt Gubbarna jag möter gnäller till och sticker svansen mellan sina ben. I mitt eget rike finns en egen rätt och lag Här får man leva och låta leva Här hjälps vi åt att växa i stället för att trampa ner. I mitt eget rike   kan alla inre barn läka sina skador De kan sova gott om nätterna och springa ut och leka när det blir dag. Jag är drottning i mitt eget rike och ska nu ägna mig åt storpolitik Jag måste fortfarande förhandla   med kolonialism och patriarkat för att göra slut på hämnd och hat. ...