Fortsätt till huvudinnehåll

I EN BARNVAGN PÅ NÖJESFÄLTET

Å vad jag vill till mammas famn
Där är jag säker, hon är min trygga hamn

Här i vagnen svämmar intrycken över
All världens fasor når mig här
Lugn och ro är det jag behöver
Jag sträcker mig fram, säger lyft mig här!

Men mamma gör något annat
I min mun sätter hon min napp
Det känns som att världen har stannat
I stället för mamma får jag en attrapp

Jag vill så gärna göra mamma glad
Så jag provar nappen lite smått
Men den smakar faktiskt inget bra
Det jag ville ha var inte det jag fått.

Å vad jag vill till mammas famn
Där är jag säker, hon är min trygga hamn

Hennes hand lägger mig ner
Lyfter inte upp mig alls
Handen gungar vagnen upp och ner
När jag vill snusa hennes hals

Gång på gång kallar jag på mamma
Min längtan är så ohanterligt stor
Men svaret blir varje gång detsamma
Det verkar inte alls som hon förstår

Å vad jag vill till mammas famn
Där är jag säker, hon är min trygga hamn
I stället lämnar hon mig drivande på vågor
Jag får inga svar, bara nya frågor.


© Marit Olanders 2014

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

DET ÄR INTE IMMUNGLOBULINERNA

Det är inte immunglobulinerna som gör amningen till vad den kan vara inte laktoferrinet och inte oligosackariderna. Det är den oemotståndliga doften från Montgomerys körtlar i areolans mörka gård. Det är läpparnas möte med bröstets lena hud. Sensationen när munhålan fylls med bröst och varm, söt mjölk landar lugnt i magen. Det är att bli hållen mjukt i famnen Fingertoppslätta smekningar över håret och ryggen de välbekanta rörelserna och hjärtdunken där innanför den goda lukten. Det är den ordlösa kommunikationen att längta efter bröstet söka det med läpparna tungan händerna och nå fram till det, få det intill sig gapa, dia, svälja. Det är den uppfyllande känslan av intim kontakt den gryende tilliten till att vara sedd och förstådd till att få näring och beskydd. Att börja ana kärlek utan några villkor. © Marit Olanders 2014 ...

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L...

Illustreradeliv - vår webshop för prints och böcker

Nu öppnar vi webshopen Illustreradeliv . Där kan man köpa prints av Patrik Johanssons andlöst vackra konstverk, inte minst illustrationerna till boken Brinna i svart, som släpps i dagarna. De flesta bilderna finns i olika storlek, och en del i olika färgsättningar. I webshopen finns också Marit Olanders diktsamlingar Modernismens spädbarn och Grogrund . Välkommen in!