PÅ GOLVET I MIN DOTTERS RUM

Jag sitter på golvet i min dotters rum
Bland troll med färgglada hår och bilar som har ont i naveln
Spridda småsaker tar över mattan
Tillsammans med ett dukat kalas utan särskild anledning
För vi behöver ingen
Härifrån kan jag bara se himlen
när jag tittar ut genom fönstret
Inga hus
Ingen betong
Inte ens en takås
Bara coelinblått, långa kritstreck efter flygplan och en och annan fiskmås
Och så skatorna som bygger bo
Om vi sträcker på nacken lite grann
För att vi vet att dom finns där
Högst upp i trädet som står som ett monument mitt på gården
Vi följer deras byggprojekt
Och undrar om deras bebisar kommer snart

Säg mig skator
Ert bo, som ni har byggt på så länge
Pinne efter pinne
Kvist efter kvist
Det verkar stå emot varenda orkanvind på Högalidsvägen
Där det alltid blåser hundra gånger hårdare än i resten av världen
Säg mig
Om det nån gång blåser ner på marken och sprids med vinden
Orkar ni då bygga upp det från grunden?

Inspireras av skatornas kamp min älskade unge
För dom ger aldrig upp
Trots att vissa kvistar inte passar
Eller faller ur näbben längs vägen
Sluta aldrig kämpa och slåss
Trots att det stormar
Så är du oförstörbar
Och ingen kan nånsin komma åt dig

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L...

Läs mer

DET ÄR INTE IMMUNGLOBULINERNA

Det är inte immunglobulinerna som gör amningen till vad den kan vara inte laktoferrinet och inte oligosackariderna. Det är den oemotståndliga doften från Montgomerys körtlar i areolans mörka gård. Det är läpparnas möte med bröstets lena hud. Sensationen när munhålan fylls med bröst och varm, söt mjölk landar lugnt i magen. Det är att bli hållen mjukt i famnen Fingertoppslätta smekningar över håret och ryggen de välbekanta rörelserna och hjärtdunken där innanför den goda lukten. Det är den ordlösa kommunikationen att längta efter bröstet söka det med läpparna tungan händerna och nå fram till det, få det intill sig gapa, dia, svälja. Det är den uppfyllande känslan av intim kontakt den gryende tilliten till att vara sedd och förstådd till att få näring och beskydd. Att börja ana kärlek utan några villkor. © Marit Olanders 2014 ...

Läs mer

Den tysta revolutionen

Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen. Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång...

Läs mer

Tornseglaren blogg

Leta i den här bloggen