Tornseglaren blogg

Sökare Försökare Att hitta vägen ut att inte tro att allt är slut © Marit Olanders 2014

Den 1 februari släpps Modernismens spädbarn som bok på nystartade Nära förlag . Boken kommer att innehålla dikter som har lagts ut här på bloggen men också nyskrivna, hittills opublicerade dikter. Jag startade bloggen efter att ha samtalat med en person med god inblick i bokhandelsbranschen, som bedyrade att det var svårt, i princip omöjligt att ge ut dikter som pappersbok idag. Men nu, mindre än ett år senare, går boken att förbeställa . Och jag som författare får försöka leva som jag lär i dikterna, och ta emot erkännande när det kommer. Jag fortsätter att skriva dikter och lägger ut en del här, men lovar inte täta uppdateringar. Väl mött i böckernas värld. Marit Olanders

Bråd, bråd brådska att växa upp brådska att bli oberoende brådska att klara sig själv Bråd, bråd brådska Klipp navelsträngen fast den ännu pulserar! Lämna förlossningsrummet innan barnets färd till bröstet nått sin fullbordan Lämna BB innan vi är redo Lämna mammas säng i förtid Skynda, det brådskar, väx upp! Racet fortsätter Lek med saker och spegla dig för titta djupt i ögonen på varandra har vi inte tid med. Ledsenhet och tröst har vi inte tid med. Bråd, bråd brådska Pang! Fyra månader, Dags för gröt! I morgon kan det vara för sent! Bråd, bråd brådska På natten ingen mera mat! Du klarar dig själv behöver inte äta Det kontrollerar vågen. Bråd, bråd brådska Ät mer! Somna själv! Kryp! Gå! Eller åk i vagnen, förresten, det går för långsamt annars Bråd, bråd brådska Arbetsgivaren trummar med fingrarna föräldraledighet och vab Banken trummar med fingrarna amorteringar ska skötas lön ska t...

Motorsågens rytande fäller almeträd en kung kapitulerar fåglars bon och småkrypsmat stammen tjock av år där ringar följer ringar Kosmos ljus och energi under hundra år en dunk bensin och lågor I en meningslös brasa flammar trädet upp några timmars vardagslyx © Marit Olanders 2014

Å vad jag vill till mammas famn Där är jag säker, hon är min trygga hamn Här i vagnen svämmar intrycken över All världens fasor når mig här Lugn och ro är det jag behöver Jag sträcker mig fram, säger lyft mig här! Men mamma gör något annat I min mun sätter hon min napp Det känns som att världen har stannat I stället för mamma får jag en attrapp Jag vill så gärna göra mamma glad Så jag provar nappen lite smått Men den smakar faktiskt inget bra Det jag ville ha var inte det jag fått. Å vad jag vill till mammas famn Där är jag säker, hon är min trygga hamn Hennes hand lägger mig ner Lyfter inte upp mig alls Handen gungar vagnen upp och ner När jag vill snusa hennes hals Gång på gång kallar jag på mamma Min längtan är så ohanterligt stor Men svaret blir varje gång detsamma Det verkar inte alls som hon förstår Å vad jag vill till mammas famn Där är jag säker, hon är min trygga hamn I stället lämnar hon mig drivande på vågor ...

Det här är Jorden. Marken under dina fötter. Fasta land eller förrädiskt gungande dy. Ett kan du veta: den tar dig alltid tillbaka. Vad som än händer vad du än gör vem du än är behöver du aldrig rädas att kastas ut i universum. Gravitationen håller dig kvar. Världens starkaste anknytning. Här hör du hemma. ©   Marit Olanders 2014