Tornseglaren blogg

Mot söder, mot söder hemåt igen från skogarnas mörker och städernas brus hem till mitt eget vitkalkade Skånehus! Mot söder, mot söder, mot luftig sky och cykelavstånd till nästa by Mot söder, mot söder jag ger mig av mot jorden och solen till sandiga stränder och glitterhav mot blåsten och lä hus i kvadrat med halm på tak mot hemvan ton i lövskogszon, Mot söder, mot söder, för när kvällssolen glöder i klockornas sång ska jag räta på ryggen ännu en gång borsta jorden av händerna och gå in Då är jag i den bygd som är min. © Marit Olanders

Vi skulle lära oss att återvinna Vi fick en stor låda full med tygbitar Tillsammans skulle vi göra ett lapptäcke Vi skulle se det sköna i det andra hade kastat bort att det som verkade värdelöst kunde få en ny mening Fast det var olika färg mönster och material på tyget skulle det bli något nytt där helheten var större än delarna Tygbitarna hälldes ut på ett stort bord Vi stod runt och valde De fina tygbitarna blev såklart valda först Sidentygerna och Marimekko Sen försvann de fin-fula Retrotygerna i starka färger och distinkta mönster Kvar till sist blev, förstås, de fula tygerna med konstiga färger och ovana mönster Jag kände igen mig i tygbitarna Den välbekanta bli-över-känslan Jag tyckte synd om tygbitarna Jag vet inte om vi lärde oss något särskilt. © Marit Olanders

Somliga ser i amningen en uråldrig exklusiv kvinnomystik Ett djuprotat träd att krama i storstadsdjungeln Där för en enda gångs skull kvinnor kan briljera och männen lämnas utanför Andra ser i amningen en klinisk medicin från perfekta bröst på superkvinnor som gör allting rätt äter hälsosamt motionerar och inreder aldrig färgar håret och absolut inte röker Gyllene droppar som stoppar all sjukdom och allt ont Åter andra ser i amningen smärta, underkastelse och tvång att överheten vill glänsa med sin statistik även till priset av mjölkkomödrars psykiska hälsa som vore amningen ett destillat av årtusendens patriarkat en slutpunkt där lydnad äntligt byts i frigörande trots Media hetsar på om krig Vi sätter oss i soffan, bussen, stan Avkoppling för mig och mellanmål för dig Du vill ha ro och somna om Jag ler och säger ”Kom!” De får säga vad de vill jag bryr mig inte nu Jag är glad att finnas t