Fortsätt till huvudinnehåll

MODERNISMENS SPÄDBARN


Strindberg skrev om att riva hus
För att få in mera luft och ljus
Det gamla samhället skulle bort
Även mänskan skulle bli en ny sort

Utan bidragsberoende och kriminalitet,
Lättja och annan besvärlighet
Det moderna samhället kräver karaktär
Och passar bäst en härdad solitär

Så hände det som aldrig tidigare hänt
De minsta barnen ingick i ett experiment:
I ett slag så underkändes
Nedärvd visdom, allting vändes:

Mödrar och mormödrar förklarades som dumma
Barnuppfostran skulle ske till vetenskapens fromma
Myndiga män gav mammor råd
Kärlek och ömhet fann ingen nåd.

Med förlöjliganden, hot och skam
Nådde de nya råden fram
Rutiner och renlighet!
Och inte minst, regelbundenhet!

Ammar du för ofta är du lat
Amning blir till bara mat
Där ständig närhet förut fanns
Höll Den Goda Modern nu distans

Att hålla spädbarnen på gott humör
Blev på samhällskroppen en tumör
Som måste skäras bort
Och barn i stället hållas kort

Kring barnens sömn spreds ett märkligt rykte
Som kom sig av att någon tyckte
Att samsovning förstärkte barnens närhetstörst
Somna själv i egen säng var budet som kom först!

Pavlovs klockas ringning
Skapade hos hundar en betingning
När hundar hörde klockan ringa
Började saliven rinna

Så man försökte lära spädbarn likadant
Att somna där det mest var vant
Med spjälsäng, tröstnapp och en saga
Kunde väl barnen knappast klaga?

Men barnen ville inte bli moderna
Stenåldern styrde alltjämt deras hjärna
Somna själv var för dem en dödlig fara
Tillsammans med en vuxen ville varje bebis vara

Och sömn är ingen autonom reflex
Det är en hjärnrytm, mycket mer komplex
Ensamsovning går emot våran natur
Tillsammans med sin unge sover alla digivande djur

Barnen grät i sängars ensamhet
Hur det faktiskt kändes blott de själva vet
När gråten till slut tystnade
Och de vuxna lättat lyssnade

Sa de: ”Nu har hon kommit till ro”
Jo det kunde de just tro!
Med fullt av kortisol i sitt blod
De slocknade av rädsla, inte mod

Också mammor hade fullt av stresshormon
Men ledsna mammor mötte bara hån:
”För barnen gör det just detsamma!
Värst av allt är det för mamma!”

Pappor skuffades undan och fick veta
Att de gjorde bäst att lön ihoparbeta
Så mamma, pappa, barn var ensamma på varsitt håll
Åt var och en en färdigskriven roll.

Så hur gick då detta stora experiment?
Har mänskligheten mot det bättre vänt?
Resultatet av försöken, som ni vet
Blev oro, ensamhet och sömnlöshet.

Råden är kvar, men med nya motiv
Barn ska ur vägen för föräldrars egna tid
Föräldrar ser sig inte som så speciella
Barnuppfostran är nu en sak för professionella

Ut med det gamla och in med ljus och luft
Men de minsta barnen fick det riktigt tufft
Några gick över gränsen för vad en mänska tål
Och andra härdades till kyligt stål

Hela generationer går i terapi
För att bota sina kärlekslösa liv
Är priset för vår civilisation
En ständigt växande alienation?


© Marit Olanders, 2013


Källor: Lewis Thomas, Amini Fari & Lannon Richard: A General Theory of Love. New York 2001: Vintage books. McKenna James J: Sleeping with yout Baby. A parent’s guide to cosleeping. Washington DC 2007: Platypus Media. Ohrlander, Kajsa: I barnens och nationens intresse. Socialliberal reformpolitik 1903-1930. Doktorsavhandling. Stockholm 1992: högskolan för lärarutbildning.

EDIT: Denna dikt är publicerad i det rykande färska numret av Det grymma svärdet!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L

Illustreradeliv - vår webshop för prints och böcker

Nu öppnar vi webshopen Illustreradeliv . Där kan man köpa prints av Patrik Johanssons andlöst vackra konstverk, inte minst illustrationerna till boken Brinna i svart, som släpps i dagarna. De flesta bilderna finns i olika storlek, och en del i olika färgsättningar. I webshopen finns också Marit Olanders diktsamlingar Modernismens spädbarn och Grogrund . Välkommen in!

Den tysta revolutionen

 Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen.   Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång för annars sk