De sa
att jag hade så
gott om mjölk
så jag behövde inte
amma så ofta
för det var jobbigt
för mig.
Var tredje-fjärde
timme
räckte gott
De sa
att det var dumt
att bära dig så
mycket
för det var jobbigt
för mig.
Du fick inte träna
ryggen
och skulle aldrig
lära dig att gå.
Ligga på golvet
eller åka i vagnen
var bättre.
De sa
att vår anknytning
var så stark
så jag behövde inte
låta dig sova i min
säng
för det var jobbigt
för mig.
Du kunde vänjas
somna
i egen säng
och somna om själv
De sa
att det var farligt
att sova tillsammans
Jag kunde rulla
över dig
och döda dig
när jag sov.
Det var säkrare för
dig
i egen säng
med napp i munnen.
De sa
att tvåårstrots var
helt normalt
att jag skulle vara
konsekvent
och säga nej
fast det egentligen
inte
spelade någon roll
för det var jobbigt
för mig.
Så jag blundade
för dina tårar
och dövade mina
öron
för din vilja.
De sa
att allting var
normalt
men amningen rann
ut i sanden
och när du var
ledsen
kunde jag inte
trösta dig
när du vaknade på
natten
kunde jag inte ge
dig sömnen åter.
Avståndet och
främlingskapet växte
och det var bara
helt normalt.
Ja de sa så mycket
försökte släta över
och trösta mig.
Men inom mig
rasade demonerna
Osäkerhet
Otillräcklighet
Maktlöshet
© Marit Olanders 2013
Bra skrivet! :-) Den dikten som heter som bloggen nästan tycker jag var supervälskriven!
SvaraRaderaTack!
SvaraRadera