Fortsätt till huvudinnehåll

ORO

Bild
Av
Obetvinglig Oro
driver mig på nätterna
Driver mig att vakna
och Oroa mig

Jag försöka klara
allt som ska klaras
på dagen
men Oron hittar alltid något
jag missade
att väcka mig med

På dagen en bagatell
i nattens skuggor
förstorat och förvrängt
tvingar mig att gå

Gå den släta invanda vägen
i hjärnans vindlingar
Orons väg

Jag försöker resonera
det hjälper inte
jag försöker spärra vägen
se Oron i vitögat

Ibland får jag syn på något
en silhuett
som drar sig undan
en affisch med en häst på en vägg
där mor och far skulle
stått, suttit
på min sängkant
hållit min hand,
kramat mig.

Förnuftet försöker medla
men Oron vinner.

Ett brädgolv
genom mörkret
små små steg
bredbent blöjbent
trampade upp stigen
från min säng
till deras -
Orons väg.

Och de andra
vägarna
tillitens och trygghetens
växte
igen.

© Marit Olanders 2013


Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den tysta revolutionen

Av
 Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen.   Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång för annars sk
Skicka en kommentar
Läs mer

FEMMINUTERSMETODEN

Av
Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L
2 kommentarer
Läs mer

Illustreradeliv - vår webshop för prints och böcker

Av
Nu öppnar vi webshopen Illustreradeliv . Där kan man köpa prints av Patrik Johanssons andlöst vackra konstverk, inte minst illustrationerna till boken Brinna i svart, som släpps i dagarna. De flesta bilderna finns i olika storlek, och en del i olika färgsättningar. I webshopen finns också Marit Olanders diktsamlingar Modernismens spädbarn och Grogrund . Välkommen in!
Skicka en kommentar
Läs mer