I dag kommer ett länktips. Lyssna på dagens upplaga av P1:s morgonandakt . Prästen Kent Wisti pratar om hoppet om en relation, att det finns någon där för oss från det att vi föds som bryr sig om oss, tar hand om oss. Och samtidigt skräcken för det bortvända ansiktet, att bli lämnad, övergiven. Att det är ett gigantiskt spänningsfält som vi lever hela livet inom. Kent Wisti kopplar hoppet om en relation till tron på Gud. Gud är det tillvända ansiktet. Inom anknytningsteorin finns det tankar om att relationen till Gud har stora likheter med en anknytningsrelation. Som någon som finns där för en, som bryr sig. Att man kan relatera till Gud som till en anknytningsperson. Kanske är det därför religionen blir viktigare för många på äldre dar. När de egna föräldrarna är borta.
Marit Olanders skriver och skapar