När smärtan
skräcken kommer
över mig
måste jag till
mamma fort.
Skräcken växer,
fyller mig,
får inte plats
Min existens
hotar att gå under
Jag klarar inte
detta själv.
Därför skriker jag
på mamma
och söker efter
henne.
Mamma
är inte rädd.
Hon kan känna min
skräck
Ge den plats
i sig.
I hennes famn
I hennes rörelser
i hennes lugna ord
späs skräcken ut
oskadliggörs
klingar av
och jag
kommer till ro
© Marit Olanders 2013
Kommentarer
Skicka en kommentar