Gå och lägg dig,
pappa Åberg
med dig intill
kan Alfons somna
gott.
I en mansålder och
mer
har du varit en
ikon
av nästan alltför snäll
förälder
ur de vuxnas
perspektiv.
Gå och lägg dig,
pappa Åberg
så behöver inte
Alfons ljuga
om törst och
kissdags
och inte våndas
när ensamrädslan
kommer smygande
som ett lejon under
sängen.
Intill dig, pappa
Åberg
bleknar lejonet och
dunstar.
För Alfons,
som det barn han är
flyr till
och inte från.
I barnkamrars
tomhet
skapas skräckkamrars
monster.
Gå och lägg dig,
pappa Åberg
du får ändå inget
annat gjort
Din son ropar på
dig
i hudlös ångest
på barns subtila
sätt
förklädd till
finurlig munterhet.
Så gå och lägg dig,
pappa Åberg
jag vet att du är
trött
så slipper du somna
på golvet
och i stället få
vila
intill det finaste
du har.
Dela säng och cykler,
pappa Åberg,
med Alfons snusande
intill
lägg armen om hans
lugna kropp
känn hans fotsulor
mot ditt lår
låt sömnen komma
som en vän
och andas lugnt
i takt.
© Marit Olanders 2014
Kommentarer
Skicka en kommentar