JOHN BERÄTTAR OM SIN DAGBOK

Hej, jag heter John

Du kanske har läst om mig

Daniel Stern skrev min dagbok

som han trodde

att jag upplevde

mitt liv.

Stern såg på mig

när jag vaknade

i spjälsängen

ensam i rummet.

Han trodde

att jag var tillfreds

med att se på spjälorna

och ljusets vägar

genom rummet.

Att fyra timmar

ensam i ett rum

var helt okej.

Han såg inte

att jag hela tiden insåg

att något var allvarligt fel

och inte kunde uttrycka det,

Han såg inte

att jag ville amma

många, många gånger

under de fyra timmarna

men att min amningslängtan

villades bort med napp

leksaker

vaggning

tvång.

När saknaden

och hungern

och begäret till slut

överrumplade mig

övermannade mig

och känslorna blev för stora

storm och kaos utbröt i mig

Inte ens då

hämtade han mamma

I fem

helveteslånga minuter

lät Stern mig

bekämpa stormen ensam

Fem minuter

En oöverblickbar evighet

När man är fyra veckor

och inget förstår

om tid

För allt jag visste

var jag övergiven.

När ingen var där

måste jag ta till min sista,

mest kostsamma

signal till omvärlden:

Att skrika

för livet

allt jag någonsin

förmådde

Än förstår jag inte

att mamma ändå finns

när hon inte syns

att hon är där,

någonstans

på andra sidan

barnkammarväggen

Än litar jag bara

på mina sinnens förnimmelser

och de säger mig

att jag är övergiven.

Än regerar

fem minuters

totala övergivenhets

dödsskräck.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L

Läs mer

Illustreradeliv - vår webshop för prints och böcker

Nu öppnar vi webshopen Illustreradeliv . Där kan man köpa prints av Patrik Johanssons andlöst vackra konstverk, inte minst illustrationerna till boken Brinna i svart, som släpps i dagarna. De flesta bilderna finns i olika storlek, och en del i olika färgsättningar. I webshopen finns också Marit Olanders diktsamlingar Modernismens spädbarn och Grogrund . Välkommen in!

Läs mer

Den tysta revolutionen

Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen. Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång för annars sk

Läs mer

Tornseglaren blogg

Leta i den här bloggen