Fortsätt till huvudinnehåll

Östersjön min döende drottning



Välkommen till Östersjön
Välkommen till dioxiner
DDT i upplösning och PCB
Sextiotalets dröm om magiska medel
som blev en mardröm
välkommen till övergödning
välkommen till norra Europas flodavrinning och kloak
till NPK som marken inte mäktat svälja
och skit och piss från folk och fä
som inte alls renats bort
till hundra procent



Välkommen till Östersjön
en gång gråsälarnas, tångräkornas
och ejdrarnas hem
där ålarnas egna gräsängar
vajade i vågorna
och blåstångens undervattensskogar
under den

Välkommen till övergödning
alger som växer utan vett och sans
Välkommen till mörka vatten
där de döda singlar mot botten
i stadig takt

Välkommen till döda bottnar
till kyrkogårdar utan ljus
Välkommen till rubbad reprodukton
till ungarna som inte kläcktes fram
till svält och magra djur



Välkommen till Östersjön
världens smutsigaste innanhav
Ta ett dopp vetja
Här är prima badvatten för människor
långa vita stränder
med sand av silke
att sola sig på



Och nu är vi framme vid år 2020
Välkommen till Östersjön
Rödalger ålgräs, blåstång
har spätts ut med plast
i myriader med små bitar
korkar, snörstumpar och tops
plastpåsar, små tussar frigolit
och tusentals andra små fragment
Plast blir mat åt fisk och fågel
Plasten skymmer sikten ännu mer



Östersjön lärde mig att simma
vid stranden har jag vandrat, letat kraft
Nu är hennes vatten giftigt, hon är inte frisk
En döende drottning i sin elfte timma
På stranden går jag med påse och handskar
och gråter när jag plockar plast




© Marit Olanders 2020

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L...

MODERNISMENS SPÄDBARN

Strindberg skrev om att riva hus För att få in mera luft och ljus Det gamla samhället skulle bort Även mänskan skulle bli en ny sort Utan bidragsberoende och kriminalitet, Lättja och annan besvärlighet Det moderna samhället kräver karaktär Och passar bäst en härdad solitär Så hände det som aldrig tidigare hänt De minsta barnen ingick i ett experiment: I ett slag så underkändes Nedärvd visdom, allting vändes: Mödrar och mormödrar förklarades som dumma Barnuppfostran skulle ske till vetenskapens fromma Myndiga män gav mammor råd Kärlek och ömhet fann ingen nåd. Med förlöjliganden, hot och skam Nådde de nya råden fram Rutiner och renlighet! Och inte minst, regelbundenhet! Ammar du för ofta är du lat Amning blir till bara mat Där ständig närhet förut fanns Höll Den Goda Modern nu distans Att hålla spädbarnen på gott humör Blev på samhällskroppen en tumör Som måste skäras bort Och barn i stället hållas kort Kring barne...

Den tysta revolutionen

 Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen.   Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång...