Vi är maskrosbarnen
Vi bryter genom asfalten
Vi hittar vägen upp
mellan gatstenarna.
Även om miljön är karg
och näringsfattig
blomstrar vi
och lyser i solen.
Ni klappar oss på knoppen
och tycker att vi är så duktiga.
Men jag ska berätta
det ni inte vill veta
om maskrosors egenskaper:
Våra rötter måste söka
djupt och brett
för att vi ska få fäste
och någon form av näring.
Vårt inre är ihåligt
Vi går lätt att knäcka
Vi blommar inte vidare
om vi bryts av
och sätts i vas.
Vi kan göra konster:
Hugg av oss huvudet,
klyv vår kropp
och lägg oss i vatten
så krullar vi ihop oss.
Vi ligger där som något vackert,
ett tre sekunders tidsfördriv.
Vi är den omöjliga resan upp,
vi är det oundvikliga fallet ner.
Symboler för kampen
som ska visa sig meningslös,
den orimliga drömmen
om att få förverkliga sig själv.
Vi är cementerade i en svag parentes,
Vi lever i skymundan
i ögonvrårnas skuggor.
Vi maskrosbarn vet vår plats:
Vi är alltid ogräs.
Text © Marit Olanders och Patrik Johansson
Bild: Patrik Johansson/illustreradeliv
Ur vår kommande bok BRINNA I SVART som släpps inom kort.
Kommentarer
Skicka en kommentar