Fortsätt till huvudinnehåll

Grogrund - spellistan Del 2

Här kommer presentation av fler låtar på Grogrund spellistan. Listan finns på Spotify, länk här.
Det finns ett jag i Grogrund som man löst kan följa genom boken; genom barndom, uppväxt, unga vuxenår, föräldraskap och upp i medelålder och klimakterium. Här kan du följa henne genom övergången från ungdom till vuxen och mot föräldraskapet.

6. Dom vill ha - Tysta Mari

Del 1 av listan slutade med Nobody's Daughter med Hole. Del 2 börjar med Dom vill ha av Tysta Mari.


Dom vill ha mitt blod, sjunger Adam Nilsson med ursinnig energi. Det är en god beskrivning av hur det är att växa upp och leva i ett kapitalistiskt välfärdsland under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet som flicka och kvinna. Dom vill ha ens blod, dom vill sälja bindor och tamponger fast menskopp är billigare, enklare och mer miljövänligt. Dom vill ha ens pengar och därmed ens tid, den tid det tar att arbeta ihop pengarna. Dom vill ha ens själv, i kundklubbar och uppgifter om sig själv som man frikostigt delar med sig av via sociala medier och meningslösa tester.  Dom vill ha det för att veta hur de ska nischa in sig på reklam som går hem, de vill slå in kilar i ens självförtroende och bända upp access till ens betalkort. Dom vill ha kontroll över ens kött och blod för att det är känsligt för deras egen heder. Dom vill ha ens kropp, som en trofé, som en ägodel, att förfoga över.

7. Burning down that house - Talking Heads


Debris är ett centralt begrepp i Grogrund. Det betyder spillror, rasmassor, skräp, ofta i betydelsen lämningar av något stort sammanhållet som har brutits ner i små fragment. Debris var var på förslag som titel för hela boken, både jag och min manusläsare gillade det, men efter att ha stämt av på Facebook avstyrde jag det, på grund av att alltför många inte visste vad det betydde. Den första av bokens tre delar fick dock heta Debris, likaså en av de ingående dikterna i del 1. Burning down that house förmedlar känslan av att bo i ett hus som när som helst kan explodera, där det är kulhål i tapeterna och det kan finnas minor i kökslådorna och bakom duschkabinen.

8. Straight to hell - Clash



Och just som kulorna ven genom rummen som värst gjorde patriarkatet sig påmint i form av Edits brev där hon avsäger sig vänskapen med diktjaget. för att hon har en ny pojkvän som tar hennes tid. Inte för att hon är elak utan för att det är helt normalt.

9. Blåtira - Stilett

 Jag hade stoff till dikten Hatklubben i flera månader, men inte fått till det i form av dikt. Strax före julen 2017 släppte Stilett, ytterligare ett av de band där Adam Nilsson är frontfigur och sångare, sitt album Sassa. En del låtar minns man första gången man hörde, och påminns om det varje gång man lyssnar på den. Blåtira är en sån låt. Jag stod i tvättstugan och manglade lakan och lyssnade på den i lurar. Det var stort, det var berättelsen om att vara oönskad och hatad, kaxigt och skränigt framfört, utan att bära på huvudet, sticka svansen mellan benen och be om ursäkt. Yes! Sen blev Hatklubben skriven någon gång vintras och jag insåg inte förrän efteråt hur nära släkt den var med Blåtira.


10. I think Im a mother - PJ Harvey

Att få barn innebär att man gör bokslut över sitt dittillsvarande liv. Man ser över sina resurser och hur man kan ge sitt barn det bästa av sig själv. Att bli förälder är en av de största och mest genomgripande förändringarna man kan genomgå som människa. Det kräver både vilja att förändras och tid att göra det. 
I min förra diktsamling Modernismens spädbarn fanns en dikt om att vila med sin nyfödda och känna att man är stadd i upplösning, och att ens jag blandas samman med ens barns. En recensent i Sydsvenskan fann dikten djupt obehaglig och associerade till begreppet symbios mellan mor och barn. Det är en missuppfattning som kanske bygger på okunskap. Om jag nu minns rätt är det ett begrepp inom den psykodynamiska teorin, enligt vilket mor och barn befinner sig i ömsesidigt beroende, symbios, den första tiden. Spädbarnsforskare har senare tagit avstånd från symbiosbegreppet och menar nu att vi som spädbarn från födelseögonblicket upplever oss som individer, skilda från våra mödrar.
Att som förälder känna in sitt nyfödda barn väldigt starkt och momentant uppleva sig sammanblandad med barnet menar jag är en sund och naturlig reaktion (av flera tänkbara) på att bli förälder. Det var utgångspunkten för dikten Övergång.
Låten I think I'm a mother, där PJ Harveys röst låter främmande och konstig, fångar in känslan av att det är främmande, konstigt och överrumplande att plötligt kastas in i föräldraskapet. På riktigt.



Fortsättning följer.

Grogrund - spellistan Del 1 länk här.
Grogrund - spellistan Del 3 länk här.
Grogrund - spellistan Del 4 länk här.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

FEMMINUTERSMETODEN

Det är kväll - jag känner det. Allt är som det ska. Mjuka händer håller mig ljummet vatten omsluter mig. Pappas leende däruppe. Allt är som det ska. Jag torkas, kläs på. Mamma håller mig ömt, Lägger mig vid sitt bröst, Mina läppar möter hennes mjuka hud varm söt mjölk fyller min mun, min mage. Allt är som det ska. Ammandet gör mig dåsig jag glider in i sömn Då händer något. Ett salt finger i min mungipa Skiljer mig från bröstet Jag gapar över luft Lyfts och sänks ner På platt, dött tyg. Jag är ren. Jag är mätt. Jag är klarvaken. Jag är ensam. Allt är tyst. Allt är mörkt Allt är fel, fel, fel. Så jag ropar på dem: Jag är i fara! Rädda mig! Inget händer. Som spöken kretsar oron runt mig. Slukar mig hel. Allt jag kan göra Är att om och om igen ropa så högt jag kan: JAG ÄR I LIVSFARA! RÄDDA MIG! JAG DÖR! Om och om igen för att inte dö. Korta stunder hör jag mammas röst L

Illustreradeliv - vår webshop för prints och böcker

Nu öppnar vi webshopen Illustreradeliv . Där kan man köpa prints av Patrik Johanssons andlöst vackra konstverk, inte minst illustrationerna till boken Brinna i svart, som släpps i dagarna. De flesta bilderna finns i olika storlek, och en del i olika färgsättningar. I webshopen finns också Marit Olanders diktsamlingar Modernismens spädbarn och Grogrund . Välkommen in!

Den tysta revolutionen

 Recension Sidsel Pape (red.) Ammerevolusjonen 1968-1975 Oslo: Fagbokforlaget, 2022 Det skedde en revolution i Norden för ungefär 50 år sedan som kallades den tysta revolutionen.   Den ändrade spädbarnens tillvaro i grunden, och även deras mödrars. Före revolutionen var mödrar och barn slavar i en patriarkal och barnfientlig regim, fysiskt åtskilda i olika rum så snart navelsträngen hade klippts. På BB-avdelningarna satt kvinnorna, gråtiga av baby blues med smärtande, svullna och sprängfyllda bröst, och i barnsalarna låg deras barn och skrek av hunger och ensamhet. Regler, renlighet och rutiner präglade sjukhusen. Var fjärde timme rullades barnen in till mödrarna och då skulle det ammas, vare sig barnen skrek till den grad att de inte kunde greppa bröstvårtan eftersom de höll tungan pressad mot gommen, eller sov så djupt att de inte gick att väcka. Allt skedde i vetenskapens namn och kvinnorna fick stränga order om att fortsätta amma på regelbundna klockslag efter hemgång för annars sk